Jag försöker alltid se om det är någon avkomma till de hingstar vi använder, som är med och tävlar på SICAB. I år var det en son till Doblon och en till Gumiel (som vi inte använt än, men funderar på). Gumiel-avkomman var mycket, mycket fin, Manchego. Han vann klassen med 80.9 %. Han är först på filmen.

Sedan kommer Veronica med Denodado (från Robledal). Hon fick 69.1 och en 5.e plats.

Kabul är efter Doblon. Han rör sig jättefint, men kanske inte riktigt lika fin än i kroppen. För mycket huvud och hals och behöver nog ett par år till på sig för att växa i skinnet. 69.1 % även han. Han liknar sin far i rörelsemönstret.

Sist på filmen är Impaciente och han tävlar i GP. Han kom 2:a med 67.742 %. Väldigt trevlig häst, men för dyr på semin. Det finns andra lika bra till bättre pris.

Vi hade hoppats att få se Gumiel, men han ströks i sista stund. Han skulle starta San Jorge. Alex och jag genomled, med betoning på led, 9 ryttare innan vi förstod att Gumiel var struken. Det var helt bedrövlig ridning, direkt pinsamt ibland. Poängen låg mellan 57.579 till 63.789

Unghästklasserna var trevligare att titta på.

Ridningen är av tämligen usel kvalitet många gånger, speciellt på morfologitestet. Där ser det ut som ridskoleelever på första terminen. Dessa stackars tappra hästar som ändå kämpar på.

Det verkar vara näst intill vattentäta skott mellan morfologi och dressyr och det är för mig en gåta. Det borde väl hänga ihop att man vill ha en vacker, rastypisk häst som är ridbar??
De kontakter jag har i Spanien är i dressyrvärlden och de är inte så imponerade av mofologin. Fast vice versa verkar också vara fallet. Hur man än vänder sig har man ändan bak. All bedömningssport är svår.

Vi släppte ut hästarna igen efter lunchen och mockade klart, sedan in med hela gänget. Det tar hela dagen innan vi är klara med allt.

Bailarino är nu färgtestad och bestämd till brun, precis som jag trodde. Det var nog bra det. Då är det ingen risk att någon köper honom bara för färgens skull. De där modenyckerna är mest av ondo i mitt tycke. Det har varit lite populärt ett tag med en massa tecken och för mig är det inte PRE, med lykta osv. Jag blev så glad när jag såg att på morfologin är det helt bruna utan tecken som gäller. Åtminstone de klasser jag såg.

Jag tycker synd om de hästar som ställs på SICAB i utställarhallen och får stå där timme ut och timme in bara för att de har ovanlig färg. Ofta är det föl eller unghästar dessutom.

Stiliga killar och hästdamer väntar på sin tur på morfologin.

Corazona har doppat mulen i snön och det ser ut som om hon inte är fullt nöjd med resultatet.

Bailarino. Han har nu fått gå in i egen box ett par timmar och det var riktigt trevligt tyckte han. Ninfas föl är ju som de är, d v s helt underbara. Ninfa tyckte också att det var OK att ha höhögen för sig själv.

Idag har de bara varit ute ett par timmar. Det är svinkallt och med den skånska blåsten är säkert köldfaktorn -30. Tvi vale.

Jag måste ju berätta att ett sto, Quelidona de Ymas, kom 2:a i 4-årsklassen dressyr på SICAB. Väldigt vacker dam och med samma farfar som vår Aguila (Vinatero III). Den här damen var dock av den mer högbenta och gracila typen.

http://2010b.sicab.tv/principal/

Provar med en länk till SICAB TV. Titta på Videos Finalistas, Miércoles, Doma clasica final 4 años.

För ett par år sedan var en halvsyster till Doblon med (en hingst vi använder) och även hon i 4-årsklassen. Vart tog hon vägen sedan??

Men det hör ju verkligen inte till vanligheten att ston tävlar i dressyr, speciellt inte på SICAB. Machovärldens högborg inom PRE.

Jag bjuder på lite solsken! Vi mellanlandade i Barcelona och hade cirka 20 grader varmt. Hann med en liten stund i solen innan planet till Sevilla avgick.

 
Mitt underbara ressällskap, Alexandra. Det gröna i bakgrunden är rosmarin och lavendel.

En kväll tog vi en promenad längs floden och hittade en liten anspråkslös servering.

De serverade underbara mojitos. Vid ett av borden satt ett gäng och jammade på gitarr. De sjöng och spelade flamencomusik och det blev verkligen en helt förtrollad stämning. Månsken över floden och en massa killar/män som paddlade kajak.

Just i det ögonblicket var livet så otroligt gott. Nästan lite Disneyfilm över det hela. Lady & Lufsen, ni vet...

Jag kan fylla hela veckans blogg med SICAB-foton och filmer. Behändigt om min skrivarfantasi strejkar.

Jag hade ett informellt affärsmöte bakom scenen och Alexandra passade på att filma. Det här ser faktiskt trevligare ut än vad det gör på tävlingarna.

Det visar också hur coola PRE är. En liten traktor som sladdar banan är inga problem. Jag har inte lagt musik till filmen, så hör ni hur rörigt det är.

Pelle-Svanslös-hästen är en vaquero-häst (cowboy-häst). 

Jag var lite sömnig imorse så vi kom inte ut i stallet, för utsläpp, förrän bort emot 9. Då hade några hunnit lägga sig igen för en liten skönhetssömn.

Aciano

Ingen vildsint hingst precis utan han tyckte det gick alldeles utmärkt att bli fixad och borstad när han låg ner. Ingen brådska där inte med att slänga sig upp ur den goa halmen.

Futura och Bailarino leker.

Inte för att det var sommar i Sevilla direkt, men definitivt ingen snö och ca 20 grader varmare. Hu, så kallt det kändes igår när vi klev av planet.

Hemma igen från cirkusen i Sevilla. Jag är alltid liten kluven när jag varit där. Ska jag åka igen, vad tycker jag osv. Det som är trevligt är att träffa alla kontakter för de flesta är där och det underlättar ju. Men jag är inte helt tillfreds med hästhållningen på denna gigantiska utställning.

Första gången jag var där gick jag omkring med stora ögon och tyckte allt var helt makalöst fantastiskt. Nu är jag lite mer kritisk och fundersam. Men visst har man alltid mycket trevligt i Sevilla och den här gången valde jag de bitar jag verkligen ville se och skippade resten.

Det är en speciell stämning när man anländer hit och ser den pampiga entrén.

Sto-avdelningen som finns inne i samma hus som alla affärerna. Inte så lugnt och fridfullt precis. Jag tänker på våra egna hemma i stallet och hur gott de har det. Jag står och begrundar hur vi ska lägga upp dagen.

Det var inte så många föl med denna gången, vilket var positivt. Inte kul att dela box med mamma en hel vecka. Det är inga stora ytor de har. Alla hästarna anländer innan tisdagen och ingen får åka hem förrän allt är slut på söndagen.

Om man vill kan man handla upp en hel förmögenhet, men man kan också åka hem med en repgrimma i spanska färgerna för 9.99 Euros...

Nedanför dessa rader av butiker finns alltså alla ston i sina små gallerboxar.

En glad spanjor som vill vara med på fotot. Folk är himla glada och skojfriska här.

Jag mötte min holländska kollega, Carla. Vi blev filmade och intervjuade. Vet inte hur resultatet blev. Stackars Carla stod under en lampa och det droppade ner kallt vatten i hennes nacke och hon ville inte berätta det utan stod där och led och försökte besvara frågor och samtidigt le, trots vattendroppet.