Jag har väl aldrig sett en häst som varit så nöjd med att bli ridhäst, som Futura. Hon är så duktig och hennes ögon är alldelse mjuka och lugna efter passet. Hon är stolt med sitt arbete. Jo, kanske Bailarino :-). Det är ju melodi nummer ett att ha ryttare på ryggen.

Idag har hon fått trava utan longör och det gick prima. Det lustiga är att hon visar inga tecken på den obalans man nästan alltid ser hos alldeles nyinridna hästar. De flesta tar några snabba travsteg för att de kommer i obalans i starten och då är det väldigt lätt att gripreflexen triggas igång och man drar i tyglarna. Det blir förstås fullständigt snurrigt för hästen. Först ber man om fart och samtidigt bromsar man. Vi är ju födda med en stark reflex, vi människor. Håll i!

Med Futura flyter traven igång lika enkelt som hon sedan gör halt eller går ner i skritt. Halsen är framåt-nedåt i avspänning.

Nog är det underbart att jag fick helt fel om hur förloppet skulle komma att arta sig. Jag trodde inte hon skulle bli svår, men lite snurrig trodde jag allt. Härligt när de överbevisar sin skeptiska matte.

Futura hälsar på Aciano

Bilder från längesedan ;-) Tänk vad vi inte brukat allvar, men nu ska det bli ändring med det har vi sagt.

Sakta men säkert tar vi oss framåt. Idag red Ingrid Futura utan longörhjälp för första gången. Det gick jättebra.

Estela var tämligen medgörlig och det obehag hon hade runt bogpartiet verkar släppa.

Efter dessa två framgångar tog jag en fikapaus och därefter sadlade jag Azora. Min lugna, fina madam.

Det känns fullt möjligt att ha tre hästar klara för strandritter till sommaren. Jippi ?

Futura. Hon provade cavemore för första gången också. Även hon trivdes med den.

Onödigt att fotografera tyckte Azora. Hon tänkte minsann inte ställa upp och se glad och trevlig ut .

Mina kursgäster tittade förvånat på mig när jag stod med huvudet i gräset när de anlände. Trädgårdsarbete så tidigt på morgonen.

Nix, jag plockar er lunch. :-)

Nässelpaj med marinerat kött, sallad med kirskålspesto.

Kan det vara något?

Glömd är kakan som åkte i golvet :-)

Det finns fler ägg i korgen.

Ja, inget allvarligt har hänt. Bara en delikat kaksmet som åkte i golvet.

Vi har hundkurs här i helgen och vi väntar vårt andra barnbarn samtidigt. Det innebär att vi är stand-by för att passa blivande storebrodern när mor och far åker till BB.

Jag skulle alltså vara väl förberedd inför kursen genom att baka kakorna ikväll. En gick bra tack och lov.

Den som åkte i golvet var en riktig pangsak med blåbär och grejor i. Om jag ska se det från den ljusa sidan, vilket är lika bra, så var det tur att det var en stabbig smet. För då slapp jag torka 3 liter kakgegga över hela köket. Nu var det enkelt arbete.

Fast nej, jag har inte riktigt distans till det än för att se någon humor i det. Jag har försökt. Min bästa brödskål gick åt fanders dessutom.

Marknadsföringen av operafesten går framåt. Även där gäller det att ha jobbat undan innan lillbebis anländer. Även om det bara rör sig om något dygn som vi behövs. Jag har knappt sett solen på två dagar. Har suttit vid datorn hela tiden. Kom inte ur stallkalsongerna på hela dagen igår för jag var så upp i mitt arbete. Slängde mig vid datorn när vi fixat stallet och sedan gick dagen snabbt.

Vi har världens sötaste möss i stallet. Disneyvarianten, som små bubblor pilar de omkring. Nästan lite synd att de blir kattmat.

Det är full fart på marknadsföringen av vår kommande Operafest den 30 maj. Jag satt precis och skrev rent texterna med presentationer av sångarna och pianisten. Ju mer jag skrev ju mer imponerad blev jag. Tänk att dessa fantastiska personer ska uppträda i vårt ridhus! Det är magiskt om något.

Ett unikt tillfälle och alla kan ha glädje av musiken. Du behöver absolut inte vara operafantast och kunna alla arior utantill. Jag lovar att du kommer att njuta av dessa underbara stämmor.

Det här kommer verkligen att bli en kväll att minnas. Gå in å fb-evenemanget och läs!

https://www.facebook.com/events/1375605966102436/permalink/1375608316102201/

Hästträning måste också hinnas med.

Igår körde vi första träningen utomhus på vår gårdsplan. Estela och Futura hade den äran, eller rättare sagt vi fick den äran att träna med dem. Estela var väldigt medgörlig och verkar må toppen. Futura berättade att hon hade faktiskt aldrig haft sadel på sig! Men vi berättade för henne att det hade hon visst, även om vi då varit inomhus, och då gick det bra igen. Rolig liten tös det där :-)

Idag fick hästarna eftermiddagshöet i hagen och kom in lagom till pyjamasdags. Härligt!

Koltrasten, min favorit, sjöng vackert och solnedgången var bedårande. Lite varmare, sedan är allt perfekt. Jag är helnöjd :-)

Alltså Hempflings bok. Det är inte enkelt att placera in våra hästar i hans mallar.

De flesta är nog en mix av ett par olika personligheter. De som känns klara är Futura som är Barnet och hennes mamma Estela som är en Enhörning.

Han beskriver Enhörningen som en vis häst. En häst som vill överbevisas om saker men som när man visat att man vet vad man talar om, är en trogen vän.

En häst som sällan blir aggressiv, men som kan anfalla utan pardon om den blir provocerad.

Den gillar inte sentimentala människor utan vill få en klar och tydlig väg visad för sig.

Den är inte pjåskig. Det dröjer mycket länge innan den visar något och blir då jättesjuk.

En häst med kapacitet för de högre skolorna. Den kräver en kunnig lärare, som kan hjälpa den att träna rätt för sin kroppsbyggnad.

Blir den sur vägrar den totalt att samarbeta.

Estela i ett nötskal. "Håll inte på och tjafsa med en massa borstar. Skulle vi jobba eller?"

Hon har haft något problem med ett muskelparti i bogen och varit arg som ett bi om vi inte lyssnat på henne. Med all rätt! "F-n ta dig om du petar på fel ställe"

Visar vi bara att vi ser, förstår och anpassar träningen är hon go som guld.

Hon har verkligen kapacitet. Det gäller att vara noggrann med träningen. Mycket mer med henne än med t ex Azora som tuffar på och är rätt nöjd hur man än gör.

Jag gillar dessa bestämda madamer där man får tänka ett extra varv. När man har henne med sig är det en extra speciell känsla.

Det finns inte många Enhörningar.

Visst är det lätt att dra en slutsats utan att tänka. Jag gjorde det häromdagen när jag såg ett fb-inlägg och fick mig lite senare en tankeställare.

Jag läste det som "The most beautiful picture I've seen this year" och jag kommenterade med att "det verkar inte som ungdomarna delar uppfattningen om tavlan"

Nästa kommenterare sa klokt "eller de vill veta mer om tavlan". Som jag skämdes. För visst kan det vara så att de googlar som besatta för att få veta mer om konstnären, tavlan, muséet eller vad vet jag? Vem är jag som sätter en etikett på dessa ungdomar som ointresserade mobilnördar!

När jag skulle kopiera bilden hit såg jag att jag dessutom läst in ordet "beautiful" när det egentligen stod "painful". Dubbelfel av mig alltså. Jag läste det som "beautiful picture" och tänkte på själva tavlan, även om ordet picture inte stämde med att det visar en tavla, och den som la upp det tänkte painful och menar ungdomarnas mobiler. Helt galet alltihop.

Men det fina i kråksången var ändå att jag tänkte till och kanske väjer att göra det fler gånger innan jag dömer.

Glad Påsk!