Solen har tittat fram ur sitt gömställe och vinden viner och torkar upp lite lergegga.

Sol i sinne har vi förstås!

Trots att jag missköter, eller kanske just därför, mina orkidéer alldeles hemskt, blommar de snällt ändå. De får en liten skvätt vatten när bladen börjar skrumpna och ibland, om jag kommer ihåg, får de en skvätt näring när de blommar. Jag läste någonstans att de skulle hängas ut i trädgården på sommaren, men se de tyckte de inte alls om. De som inte dog, blev väldigt ledsna och hotade med att dö. De fick komma in igen.

 

Monica

21 juli 2009 13:02

Så avundsjuk jag blir, jag är alldeles omöjlig med växter, det kvittar vad jag än gör, de dör endå, till och med kaktusar...

 

Sussi

21 juli 2009 19:56

Dom var jättefina!! Jag är hopplös att sköta orkideér. Mina slutar blomma och sen blommar dom aldrig mer :-( Nåt fel göra jag!!

http://allt-om-inget.bloggagratis.se

 

Ann-Britt

22 juli 2009 10:23

Slutna vattna dem! Man ska inte skämma bort dem och jag tror de flesta vattnar ihjäl sina blommor.
Välkommen till bloggen Monika. Det är så kul med kommentarer!!

 

Teija

22 juli 2009 15:59

Vad fin!

http://varannandag.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Allt som allt tror jag att jag varit i ridhuset 7-8 gånger med Cassiopeia. Hon har gått från tämligen hysterisk till att kunna sittas på under dessa få gånger. I mitt tycke ganska fantastiskt. Idag har Ingrid stått i stigbygeln och vi gick några ...

Jag har nu en blogg på den här adressen:   https://gustavsborgcom.wordpress.com/     ...

Hur bekvämt som helst! Vi deltar i tävlingen Årets Svenska Måltidslitteratur 2015 som Måltidsakademiens BIblioteksstiftelse i Grythyttan utlyser varje år. 2013 deltog vi med vår första bok Året runt på Gustavsborg. Alla tävlingsbidrag finns med i mon...

Svalorna flyttar på samma datum varje år, nästan. Förrförra året den 12:e september, ifjol och i år den 14:e. Det blir så tyst när de lämnat och kvar står jag med all skit som ska skrubbas bort ;-) Nåväl de små mygg- och flugfångarna är väl värda en ...

Att visa sårbarhet/utsatthet är en utmaning för vår självbild, det vi tror på och känslan utmanar våra invanda mönster. Det vi kan fråga oss är vad är det som utmanas? Vad är vi rädda för? Vad måste kanske ändras för att acceptera denna insikt? Vår r...