Igår var det stora stöparedagen hos Lena Scott/Sassagården. Vi inledde med smaskig fika och fick Lenas goda hembakade frallor. http://sassagarden.zoomin.se/

Sedan blev det till att springa utan av bara den, mellan ljusstation och dopparegryta. Vi tog i så vi nästan kräktes och jag åkte hem med 7 kg ljus. Det var kanske lite i överkant, men det är fina presenter och de brinner fantastiskt vackert utan att rinna.

Alexandra doppar knubbar. Klumpen i botten är muttern, som håller ljusen raka och fina. Den klipps bort sedan, men det förstod ni kanske redan...

Lena skär bort muttrar på mina knubbar.

Full fart. Vi höll värmen och jag var präktigt trött när jag kom hem.

Kenneth var duktig och mockade, men en del fanns kvar till mig när jag kom hem. Nu kunde ju detta mycket väl räckt som söndagsprojekt, men Alissa-lastträning fanns också med på schemat.

Nu hade hon gått från att vara rädd till bara istadig och då blev jag lite mer bestämd. Två timmar senare var vi båda genomsvettiga, men inte arga eller irriterade och definitivt inte rädda (inte någon av oss) och hon stod lugnt inne i släpet och käkade hö.

Det var en tuff match. Men det kändes väldigt bra när det var gjort. Det är bara så att hon måste acceptera mig som ledare och hon vet mycket väl att inget konstigt händer när jag är med så jag förstår inte varför det ska diskuteras så in i bomben. Det har aldrig hänt henne något otäckt i hela hennes liv när hon varit med oss och inte heller när hon åkt släp. Vissa hästar är bara starkare än andra. Oftast de allra bästa vill jag påstå. Jag är konstigt nog rätt så förtjust i de här som man får övertyga att man är värd att vara ledare för. När de väl accepterat det så är de kanonhästar.

Imorse gick hon in i släpet, protesterade lite, men gav sig ganska direkt och gick sedan in och ut flera gånger utan tjafs. Puh!

 

ylle

26 oktober 2010 06:04

Vad mysigt att stöpa ljus! Det gjorde vi hemma när jag var liten, men DEt var ju längesen nu... Så kul att lastträningen ger resultat! Klippinfogningen fungerade inte, men fick annan nyckel till det hela och då gick det!

http://ponnyflickornasblogg.bloggplatsen.se

Ann-Britt

26 oktober 2010 11:23

Vi stöpte i skolan och det var också LÄNGE sedan. Då höll vi till i träslöjdslokalen.
Så bra att du fick till det. Du skulle kopiera inte klippa...

 

Ingegerd

26 oktober 2010 10:10

Ser kul men rätt jobbigt ut, ljusstöpningen. Det gäller att ha utrustning och utrymme ser jag. Visst känner man lätt lite extra för en varelse som har egen vilja och som det kräver extra tålamod att övertyga. Nu är nog ledarskapet befäst.Jätteintressant att läsa.

http://vitplister.blogg.se/2010/october/redo-for-g

Ann-Britt

26 oktober 2010 11:22

Det blev ganska tröttande för armarna när man doppat ett tag. Ljusen blir ju tyngre och tyngre. Men kul ändå.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Allt som allt tror jag att jag varit i ridhuset 7-8 gånger med Cassiopeia. Hon har gått från tämligen hysterisk till att kunna sittas på under dessa få gånger. I mitt tycke ganska fantastiskt. Idag har Ingrid stått i stigbygeln och vi gick några ...

Jag har nu en blogg på den här adressen:   https://gustavsborgcom.wordpress.com/     ...

Hur bekvämt som helst! Vi deltar i tävlingen Årets Svenska Måltidslitteratur 2015 som Måltidsakademiens BIblioteksstiftelse i Grythyttan utlyser varje år. 2013 deltog vi med vår första bok Året runt på Gustavsborg. Alla tävlingsbidrag finns med i mon...

Svalorna flyttar på samma datum varje år, nästan. Förrförra året den 12:e september, ifjol och i år den 14:e. Det blir så tyst när de lämnat och kvar står jag med all skit som ska skrubbas bort ;-) Nåväl de små mygg- och flugfångarna är väl värda en ...

Att visa sårbarhet/utsatthet är en utmaning för vår självbild, det vi tror på och känslan utmanar våra invanda mönster. Det vi kan fråga oss är vad är det som utmanas? Vad är vi rädda för? Vad måste kanske ändras för att acceptera denna insikt? Vår r...