Hoppas det är OK???

"Vår" fine Figaro har blivit tolkningshäst. Tänka sig! Vi brukade tolka efter vårt gamla halvblod. Ja, inte han tok-Nisse-fuxen för det hade nog blivit lite för vådlig färd, utan vår lugne Karino. Det var himla kul.

Vi var ibland ett helt gäng som samlades i en av sommarhagarna och hade tolkningstävling. Buskul!

Karino var den häst som vår dotter lärde sig att galoppera med. Hon var då sju år, Karino 173 cm hög och så snäll, så snäll. Alexandra vågade inte galoppera på de små ridskoleponnyerna, men på Karino gick det bra.

Vi gick ut i en snöig sommarhage. Jag stod i ena ändan av hagen med morötter och så skickade jag iväg häst och dotter till andra ändan. Jag kallade på Karino och så bar det iväg. När han reste huvudet såg jag inte den lilla ungen och jag tänkte "vad tusan har jag gjort". Men han anlände snyggt och prydligt framför mig med ungen kvarsittande och fick morot. Det gick ju prima. Då gör vi om det igen. Alexandra tyckte det var urkul.

Hon var så liten så vi fick snurra stiglädren flera varv och fötterna räckte knappt nedanför sadelkporna. Härligt med snäll häst.

Ha en skön lördag!

 

Evisen

18 december 2010 18:31

Helt ok!! Ha en bra kväll!!

http://www.metrobloggen.se/evisen

Ann-Britt

18 december 2010 19:01

Tack och tack detsamma.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Allt som allt tror jag att jag varit i ridhuset 7-8 gånger med Cassiopeia. Hon har gått från tämligen hysterisk till att kunna sittas på under dessa få gånger. I mitt tycke ganska fantastiskt. Idag har Ingrid stått i stigbygeln och vi gick några ...

Jag har nu en blogg på den här adressen:   https://gustavsborgcom.wordpress.com/     ...

Hur bekvämt som helst! Vi deltar i tävlingen Årets Svenska Måltidslitteratur 2015 som Måltidsakademiens BIblioteksstiftelse i Grythyttan utlyser varje år. 2013 deltog vi med vår första bok Året runt på Gustavsborg. Alla tävlingsbidrag finns med i mon...

Svalorna flyttar på samma datum varje år, nästan. Förrförra året den 12:e september, ifjol och i år den 14:e. Det blir så tyst när de lämnat och kvar står jag med all skit som ska skrubbas bort ;-) Nåväl de små mygg- och flugfångarna är väl värda en ...

Att visa sårbarhet/utsatthet är en utmaning för vår självbild, det vi tror på och känslan utmanar våra invanda mönster. Det vi kan fråga oss är vad är det som utmanas? Vad är vi rädda för? Vad måste kanske ändras för att acceptera denna insikt? Vår r...