Jag blev ordentligt firad med överraskningskalas i lördags. Dotter med sambo hade ordnat kalas för mig (i förskott) och lyckats ragga upp både släkt och vänner. Det bjöds på tapas och underbar tårta. En fantastiskt trevlig kväll!

Här upptäcker jag sångkören som hade gömt sig inne i huset. Alla gäster bidrog med något i mat- eller drickväg och det var så gott, så gott.

Ja, hur ska en redig prinsesstårta se ut tycker ni när man bjuder en PRE-uppfödare? Svärsonen hade snickrat tårtan och dottern rosen. Magnifik.

Men det bästa av allt var serpentinerna.

Igår kväll var vi på middag hos goda vänner och satt ute i den fina sommarvärmen. Det gäller att njuta av varje liten varm timma. Man blir lätt hysterisk i det här djäkla klimatet. Det vänder aldrig verkar det som. Och jag som lovat sluta gnälla... men nog får jag lite dispens? Fast jag tycker mest synd om alla som har inomhusjobb och som har semester i eländet.

 

skogsfrua på dal

12 juli 2012 23:20

Oh det var mig en fin tårta! Så passande. Grattis i efterskott säger man här. Men inte var väl serpentinerna det bästa?
Jasåå - jahaa, du menar för katten;-))

http://barasaras.bloggplatsen.se

Ann-Britt

13 juli 2012 08:50

Visst är det väl roligt med serpentiner även för oss människor... Men nä, det var nog ändå överraskningen och gästerna som var det bästa.
Tack för gratulationen :-))

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Allt som allt tror jag att jag varit i ridhuset 7-8 gånger med Cassiopeia. Hon har gått från tämligen hysterisk till att kunna sittas på under dessa få gånger. I mitt tycke ganska fantastiskt. Idag har Ingrid stått i stigbygeln och vi gick några ...

Jag har nu en blogg på den här adressen:   https://gustavsborgcom.wordpress.com/     ...

Hur bekvämt som helst! Vi deltar i tävlingen Årets Svenska Måltidslitteratur 2015 som Måltidsakademiens BIblioteksstiftelse i Grythyttan utlyser varje år. 2013 deltog vi med vår första bok Året runt på Gustavsborg. Alla tävlingsbidrag finns med i mon...

Svalorna flyttar på samma datum varje år, nästan. Förrförra året den 12:e september, ifjol och i år den 14:e. Det blir så tyst när de lämnat och kvar står jag med all skit som ska skrubbas bort ;-) Nåväl de små mygg- och flugfångarna är väl värda en ...

Att visa sårbarhet/utsatthet är en utmaning för vår självbild, det vi tror på och känslan utmanar våra invanda mönster. Det vi kan fråga oss är vad är det som utmanas? Vad är vi rädda för? Vad måste kanske ändras för att acceptera denna insikt? Vår r...