Om hon lovade oss att röra sig med den grace och värdighet som anstår en 12-årig PRE-dam, så skulle hon få gå ut i hage idag, sa vi. Vi lade till att det gjorde inget om hon i princip stod still och betade. Hon gick med på allt bara hon blev fri från fängelset, sa hon.

Så ut i värsta lyxhagen med gräs och INGEN lera eller blöta. Och hon har inte tagit ett enda travsteg.

Vid lunchtid var det dags för besök av veterinären för bandagebyte och spolning. Nu ser det så fint ut att Ninfa slipper medicinen. YES! Det har verkligen gått över förväntan. Underbart.

Tack var hennes lugna personlighet fick hon vara ute till kl 15 och det kändes toppen även för oss. Det är aldrig roligt med boxvila, varken för hästen eller den som äger den.

Nu står överste Hathi och ylar och undrar varför Ninfa och Bianca fick gå in och hon och de andra stackarna ska vara ute. Aldrig blir det bra.... Den hästen är nog den mest personliga varelse jag någonsin träffat. Hon kör med oss som tusan.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Allt som allt tror jag att jag varit i ridhuset 7-8 gånger med Cassiopeia. Hon har gått från tämligen hysterisk till att kunna sittas på under dessa få gånger. I mitt tycke ganska fantastiskt. Idag har Ingrid stått i stigbygeln och vi gick några ...

Jag har nu en blogg på den här adressen:   https://gustavsborgcom.wordpress.com/     ...

Hur bekvämt som helst! Vi deltar i tävlingen Årets Svenska Måltidslitteratur 2015 som Måltidsakademiens BIblioteksstiftelse i Grythyttan utlyser varje år. 2013 deltog vi med vår första bok Året runt på Gustavsborg. Alla tävlingsbidrag finns med i mon...

Svalorna flyttar på samma datum varje år, nästan. Förrförra året den 12:e september, ifjol och i år den 14:e. Det blir så tyst när de lämnat och kvar står jag med all skit som ska skrubbas bort ;-) Nåväl de små mygg- och flugfångarna är väl värda en ...

Att visa sårbarhet/utsatthet är en utmaning för vår självbild, det vi tror på och känslan utmanar våra invanda mönster. Det vi kan fråga oss är vad är det som utmanas? Vad är vi rädda för? Vad måste kanske ändras för att acceptera denna insikt? Vår r...